Yttrande- och åsiktsfrihet är mänskliga grundrättigheter. För anställda i Sverige är yttrandefriheten reglerad i grundlag och i Europakonventionen. Men anställda som slår larm om oegentligheter och missförhållanden whistleblowers riskerar omplacering eller uppsägning visar praxis från Arbetsdomstolen och Europadomstolen.

Behövs en reglering med särskilt skydd för whistleblowers? Vad skulle den leda till? Susanne Fransson menar att en reglering i första hand skulle bli en kodifiering av gällande praxis. Synen på lojalitetsplikten skulle dock förändras om det blir en skyldighet att internt slå larm. Det skulle inte öka kritikrätten, men skulle bli en motvikt till den tystnadens kultur som råder på många arbetsplatser.

Inflytandeperspektivet saknas dock i diskussionen menar Susanne Fransson som med denna bok vill ge underlag för en diskussion ur detta perspektiv.