Efter en fruktansvärd sommar 1918 med 3 000 omkomna fångar fortsatte fånglägret i Ekenäs som ett politiskt fängelse, som tidvis på 1920-talet var Finlands största. De dömda röda upprorsmännen fick snart sällskap av män som dömts för olaglig kommunistisk aktivitet.

Tvångsarbetsinrättningen i Ekenäs utvecklades i praktiken till en underjordisk ”högskola” för blivande kommunistiska revolutionärer med band till Moskva. Här manifesterade sig den fortsatta klasskampen i olika former av motstånd mot fängelseledningen - motstånd, vars metoder kunde vara milda eller rentav livsfarliga. Men här utkämpades också en bitter intern kamp om vilken väg den finländska kommunismen skulle ta. En del av ”studenterna” i Ekenäs skulle senare nå framträdande positioner i Finlands politiska liv, andra slutade sina dagar i Stalins Gulag.

”Ekenäs universitet” blev senare ett nästan mytiskt begrepp i finska vänsterkretsar, men bland finlandssvenskar är det nästan okänt. Historikerna Sture Lindholm och Cecilia Toivanen lyfter här fram nya okända aspekter av Finlands dramatiska 1920-talshistoria, baserad på idog grundforskning. Boken skildrar utförligt händelserna bakom fängelsestängslet i Ekenäs under ett helt decennium, mot bakgrund av det inrikespolitiska läget i republiken.