När hennes man dog ville hon inte leva längre. I flera år yrade hon runt, insvept i sin svarta sorg. Hon flydde in i maniska ritualer med ljus och blodröda rosor, hemma och vid mannens grav där hon höll lyktan tänd medan hon satt på knä i stenkrosset och talade med honom genom marken. Om natten låg hon apatisk i väntan på att han skulle komma till henne.

En alldeles vanlig dag kommer plötsligt en alldeles levande man in i hennes liv. De drabbas av en brinnande längtan, de dras in i åtråns kraftfält och slungas ner i var sin avgrund.


Stoika Hristova
Född i Makedonien, präst i svenska kyrkan. Debuterade som författare 1992. Skriver böcker, betraktelser och essäer om människans existens i gränslandet mellan frihet och förtvivlan.