I internationell forskning om statlig styrning talas det ofta om en förändring "from government to governance". På svenska kan det uttryckas som "från centralstyrning till interaktiv samhällsstyrning". I allmänna ordalag handlar det om att det utvecklas nya former av ömsesidigt samspel mellan olika samhällsaktörer för att öka den offentliga politikens förmåga. Det handlar då om att hantera och lösa, ofta svårlösta, samtida samhällsproblem.

Den internationella och jämförande styrningslitteraturen inom statskunskap och förvaltningsforskning har under de senaste decennierna orienterats allt mer mot studier av komplex och interaktiv samhällsstyr­ning. Med komplex avses i detta sammanhang att många olika aktörer och intressen är inblandade, nätverk bildas, kontakter och initiativ korsar varandra. Eftersom den övergripande förändrings­tesen har sitt ursprung och sin empiriska förankring i politiska samhällen som skiljer sig från det svenska, finns det starka skäl att undersöka vad som händer när vi testar denna tes inom olika politikområden i en svensk miljö. Den övergripande frågan som denna bok behandlar är således följande: I vilken mån och på vilket sätt har det utvecklats nya former av statlig styrning?

Fem politik­områden behandlas: internationell utvecklingspolitik, kvinno­fridspolitik, skogs­politik, stadspolitik, demokratipolitik samt folkhälsopolitik.

En majoritet av författarna - Ann-Catrin Andersson, Charli Eriksson, Karin Fröding, Ingemar Elander, Mikael Granberg, Gun Hedlund, Erik Hysing, Stig Montin och Joachim Åström - kommer från en mångvetenskaplig forskningsmiljö vid Örebro universitet, ­Centrum för urbana och regionala studier (CUReS) och Forskarskolan urbana studier - städer och regioner i förändring. Dalia Mukhtar-Landgren är verksam vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet och Jon Pierre vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.