Klockan sju på morgonen den 31 oktober 2010 – just den natt när sommartid övergår i vintertid – kommer den första varningen. Stig Larsson får inte luft. Fyra veckor senare händer det igen, och han hamnar på St. Görans sjukhus. Har tiden hunnit ifatt honom? Tar det slut nu? Impulsen att skriva – för första gången på länge – kommer samtidigt. ”Hur ska jag börja? Det får börja som det blir. Jag ska inte tänka så mycket. Det behöver inte vara snyggt skrivet. Det här är någonting annat. Det här är allvar."