?Trädgården betraktad som konst är i dag ett ganska försummat kapitel, även om det givetvis finns undantag. Flertalet standarverk i konstvetenskap behandlar trädgårdar mycket styvmoderligt och slumpartat.

Vårt syfte är att i första hand skapa ett språk för beskrivning och tolkning av trädgårdar som konst ur ett kulturhistoriskt, idéhistoriskt och filosofiskt perspektiv. Därför förekommer en del ord som normalt inte används i samband med trädgårdar. Vi vill på detta sätt visa att parker och trädgårdar tillhör den allmänna estetiken. Det är alltså varken fråga om en traditionell trädgårdshistoria eller om en handbok i trädgårdsodling, ty sådana böcker finns det redan mycket gott om.

Anspråk på en heltäckande inventering av trädgårdstermer gör vi inte. Valet av ord är färgat av vår personliga inriktning. Vi eftersträvar att så ofta som möjligt anknyta till våra egna erfarenheter från arbetet med vår egen trädgård utanför Värnamo, som bär namnet Drömmens.

En trädgård är något sprött och förgängligt. Precis som herdarna i Poussins Arkadien är vi ständigt medvetna om dödens och förruttnelsens närvaro om hösten. Men sedan kommer vinterns vila och vårens sprittande kraft. Vi ser trädgården som en bild av livet. En trädgård är både ett skådespel med buskar och träd som aktörer men också ett stycke musik genom asplövens rasslande ljud och springvattnets porlande viskning. Den är både skulptur, arkitektur och måleri. Vi hoppas att boken ska ge en uppfattning om hur högt vi värderar trädgården som konst.?

Så skrev Sten och Katarina Dunér i förordet till den första upplagan av boken, som utkom hösten 2001.

Detta är andra, trådhäftade utgåvan i mjukband.