Skatterna har spelat en avgörande roll i alla historiska samhällen, där det funnits en statsmakt. Deras utformning och betydelse i Sverige frän 1700-talets till 1900-talets början diskuteras i denna skrift. Under den behandlade perioden genomgick det svenska samhället stora förändringar som starkt påverkade skatternas utformning och deras ekonomiska och politiska innebörd. I skriften diskuterar de bägge författarna skatteförändringarna ur historieteoretiska aspekter. Frlgan om deras samband med samhällsutvecklingen behandlas ur ett övergripande historiematerialistiskt perspektiv, varvid förändringarna i statens funktioner ägnas särskild uppmärksamhet. Därefter visar Kekke Stadin hur övergången frän feodalism till kapitalism i Sverige påverkade beskattningen av en sektor i näringslivet, där den stora samhällsomvandlingen relativt tidigt fick påtagliga följder, nämligen sägverksnäringen. Hur och varför de gamla grundskatterna avskaffades och de nya progressiva skatterna infördes omkring sekelskiftet 1900 är temat för Stellan Dahlgrens framställning i skriftens tredje och sista huvudavsnitt. Stellan Dahlgren är docent och universitetslektor i historia vid Uppsala universitet. Han har publicerat bl a avhandlingen Karl X Gustav och reduktionen (1964) och, tillsammans med Hans Norman, The Rise and Fall of New Sweden (1988). Kekke Stadin är docent i historia vid Uppsala universitet. Hon disputerade på avhandlingen Smdstllder, smtlborgare och stora samhllllsfiJrllndringar. Borgarnas sociala struktur i Arboga, EnkiJping och Vllstervik under perioden efter 1680 (1979). Hon har ocksA givit ut bl a några uppsatser med kvinnohistorisk inriktning.