Vad innebär egentligen kärlek? Själva ordet rymmer ett brett spektrum av känslor och attityder, som ömhet, kättja, samhörighet och vilja till uppoffring. Och kärleken påverkar vår dagliga tillvaro och våra föreställningar om oss själva och varandra på alla möjliga vis – att försöka tänka bort kärlekstemat från litteratur- och filmhistorien går nästan inte, det finns med överallt. Kärleken ställer oss dessutom ofta inför etiska frågor. Vilket ansvar kräver kärleksrelationer av oss?


Stefano Foconi tar i denna breda, tanketäta och inte minst nyfikna essä upp den erotiska kärleken både som praktik och hållning – biologisk attraktionskraft förvandlad till kultur och moral. Han belyser de uttryck kärleken har tagit sig i olika sammanhang genom kulturhistorien, men fördjupar sig också i genusforskning, sexhandböcker, förälskelse, återhållsamhet, svartsjuka, pornografi och mycket annat. Och ställer den högst relevanta frågan om vad en kärlekskonst värd namnet skulle kunna innebära i denna vår centrifugala och otåliga tid.


Kärleken blir Stefano Foconis essä en väg in i det allmänmänskliga – och tvärtom.




Stefano Foconi, född 1955, har en bred verksamhet på det litterära fältet bakom sig. Han debuterade med romanen "Lergök" 1991 och har därefter publicerat en rad dikter, romaner, essäer och reseskildringar, däribland romanen "Hade en bror" (2012), monografin "Istanbul. Vandringar i Europas största stad" (2014) samt den kulturhistoriska samtidsskildringen "Levanten. Mellanöstern utan gränser" (2016, tillsammans med Tomas Andersson). På Daidalos har Stefano Foconi tidigare givit ut "Om kokkonsten" (2016).