Det här är en bok om mannen som ville äta sköldpaddssoppa ur en klosett. Han hette August Strindberg och var en helt vanlig människa som gifte och skilde sig, drack för mycket vin, gillade husmanskost och tyckte att telefoner var en jävlig uppfinning. Han levde i en tid när allt var möjligt. Dog gjorde han uppe i Blå Tornet, med blodblandade spyor i sängen och champagne på dagordningen. Han har kallats kvinnohatare, satanist, himlastormare. Mycket annat har sagts om honom, en del av detta är osant. I den här boken är allt med. Inget har utelämnats.

"När Whilde skildrar den store författarens sista timmar i livet gör han det utan klibbig sentimentalitet men med en känslighet som kan röra den mest hårdhudade till tårar.
Jag får ett alldeles bestämt intryck av att författaren på
ett slags metanivå har skrivit en bok som handlar lika
mycket om honom själv som om Strindberg. Kanske är det
just därför som hans bok känns så äkta och angelägen och är
omöjlig att lägga ifrån sig". (Tidningen Nu)