Hur såg det nordiska slaveriet ut under vikingatiden? Finns det över huvud taget möjlighet att skapa sig en uppfattning om det? Professor Stefan Brink har formligen dammsugit alla upptänkliga källmaterial och behandlar arkeologi, runor, ortnamn, personnamn och etymologi i jakten på en ny och säkrare bild av det nordiska trälbegreppet.

Det nordiska slaveriet träldomen är en svårfångad företeelse, med få likheter med de antika Medelhavscivilisationernas systematiska utnyttjande av slavar i hushåll, gruvor och amfiteatrar eller det utbredda slaveriet vid amerikanska plantager under 1700- och 1800-talen. Järnålderns och den tidiga medeltidens nordbor levde i ett för oss främmande samhälle, präglat av olika beroendeförhållanden och med flytande övergångar mellan att vara fri och ofri. En person kunde vara på en gång socialt ansedd och ofri. Det gick att överlämna sig själv som slav till någon annan mot att få skydd och föda, och man kunde bli dömd till tidsbegränsat slaveri på grund av någon förseelse, men också köpa sig fri. Unga män kunde ingå kontrakt med en storman om att ingå i dennes hird, varvid de erkände dennes överhet, men samtidigt gjorde en snabb social klassresa. Stefan Brink har formligen dammsugit alla upptänkliga källmaterial och behandlar arkeologi, runor, ortnamn, personnamn samt inte minst gör en spänstig etymologisk och semantisk undersökning av trälbegreppet.