Vi måste ha protein är en diktsamling som med humor och språklig pregnans tecknar kärlekens och kroppens landskap, som vill utforska begrepp som stad, tid, biologi och makt.

Ett ljus lyser upp ögat inifrån, kastar mjuka skuggor i pupillen.
Munnen ett brott där tungorna gnistrar och vrider, bryter bland kol och sten,
stavelserna som stiger i blicken när den letar,
hettan som bryter stearin tillbaka till flytande form.
Bröstkorgen ett bål och handen en lykta,
svängande genom buskar täta av klorofyll och mörker