Bokpresentation
Gränsen mellan uppsåt och oaktsamhet har gäckat rättsvetenskap och praktiker under 1900-talet. Åtskilliga gånger har uppsåtsdebattens vågor även gått höga i massmedia. Ett exempel är uppståndelsen över hovrättens dom i det så kallade Klippanmålet. Sedan några år finns också ett förslag från den statliga utredningen, ”Straffansvarets gränser”, att lösa problemet med lagstiftning.

Skillnaden mellan uppsåt och oaktsamhet är särskilt svårfångad, eftersom alla förslag till gränsdragning är intimt förknippade med ideologiska och moraliska ställningstaganden. Man måste dessutom inom dessa valda ramar bestämma sig för vad som är möjligt att bevisa, vad som är möjligt att reglera och slutligen om lagstiftaren, rättspraxis eller rättsvetenskapen skall bära huvudansvaret för den rättsliga utvecklingen.

Den lösning på problemet, som presenteras i boken, står så att säga på det straffrättsliga verkstadsgolvet. Utgångspunkten tas nämligen i en analys av de tingsrättsdomar för uppsåtligt och oaktsamt dödande samt grov misshandel, som avkunnats med påföljden fängelse under åren 1989-1992, där dessa brott utgjort huvudbrott. Resultatet av denna undersökning visar i många stycken på andra lösningar än de gängse doktrinära.

Detta analysresultat konfronteras i avhandlingens övriga delar med andra rättskällor. Slutsatsen är att tingsrätternas prövningsmetoder hävdar sig väl.