Strax efter klockan 9.00 på morgonen den 11 september 2001, en icke ont anande president som sitter och läser barnböcker tillsammans med några barn på Emma Bookers skola i Florida. Plötsligt viskar någon, i presidentens öra, hans blick stelnade en stund, väljer därefter att sitta kvar med barngruppen i några minuter till. Klockan 09:30 yttrar sig president Bush;



“Two airplanes have crashed into the World Trade Center in an apparent terrorist attack on our country. Terrorism against our nation will not stand”.




Anledningen, var att, en vindstilla tisdagsmorgon med klarblå himmel, klockan 08:45 kraschade flight 11 ifrån Boston, i World Trade Centers ena torn, 18 minuter senare det andra planet i det andra tornet, 9:43 nästa plan, i försvarshögkvarteret Pentagon. Strax därefter efter ytterligare ett plan samtidigt som det södra tornet faller till marken, i ett moln av betong, järn och damm. Ett fjärde plan skulle slå ned i Somerset County, Pennsylvania, utan att träffa någon byggnad. 10.28 faller det andra tornet ihop. Katastrofen var ett faktum, den då oerfarne och språkligt okunniga Bush blev nu tvungen att ta till orda, att lugna och ena nationen. Retoriken hårdnade senare i hans tal ifrån flygbasen i Barksdale, Louisiana.

“The United States will hunt down and punish those responsible for these cowardly acts.The resolve of our great nation is being tested. But make no mistake: We will show the world that we will pass this test”.

Den 11 Sept, en dag av sorg och förtvivlan, 12 sept. började det politiska spelet och noggrant utvalda ord började nu lägga grunden för att rättfärdiga vad som komma skulle, skippa rättvisa.

“The deliberate and deadly attacks which were carried out yesterday against our country were more than acts of terror. They were acts of war”.

Vad som hette ”cowardly acts” den 11 september heter den 12 september ”acts of war”. Rättfärdigandet av krigföring har börjat!