Att skriva poesi är som att föda, nya skapelser tar plats i livet.
För Roger Schultz är diktandet en livslång följeslagare och han skriver dikter om det stora och det lilla, han instämmer i Goethes åsikt att dikt blir poesi först när den är lyrisk. Roger Schultz skriver om stort och smått men alltid med egna tankar och meningar, som gör hans dikter till upptäckter för läsaren.


Med rytm och vers, som ofta är metrisk, skriver Schultz om antikens Theseus, om Tannhäuser och Kubla Khan. Från världsrymdens galaxer till västgötska Herrljunga och Alingsås går färden och han handskas vant med versmått och meter. Han anspelar på och talar med Goethe och Heine och Coleridge. Den västgötska hembygden tillägnas kärleksfulla dikter, om Göteborg skriver han med värme och nostalgi. Västgötadikterna är hämtade ur en hittills opublicerad samling, som i sin helhet utgör en magnifik rundmålning av landskapet och Göteborg som presenteras i bildrika dikter.

Några av de finaste dikterna i den här boken är dock av ett annat slag det är finstämda kärleksdikter, som skildrar kärlekens glädje och intima närhet.
Roger Schultz är uppvuxen i Alingsås, har varit verksam i Göteborg och Västergötland, och i Huskvarna men är sedan många år bosatt i småländska Eksjö.