Här analyseras Sveriges avfallshantering och avfallspolitik ur ett övergripande samhällsekonomiskt perspektiv. Författarna visar hur ekonomiska analyser kan underlätta framtagningen av avfallsstrategier och utvärderingar av avfallsrelaterande åtgärder.

I många avseenden kan avfall beaktas som en dold resurs som historiskt sett inte har utnyttjas till sin fulla potential. Under senare tid har en rad styrmedel införts med syfte att förbättra utnyttjandet av avfall och att styra användningen till specifika områden.

Författarna ställer två övergripande frågor om avfallspolitiken: Hjälper den till att skapa väl fungerande avfallsmarknader? Har åtgärdernas resultat nåtts till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad?

Svensk och europeisk avfallspolitik baseras på en fast avfallshierarki som prioriterar en minskad uppkomst av avfall före återanvändning, följd av materialåtervinning, förbränning och slutligen deponering. Denna prioriteringsordning ifrågasätts av författarna som menar att avfallspolitiken måste vara tillräckligt flexibelt utformad för att tillåta kostnads-, miljö- och tidsmässiga samt geografiska avvägningar i avfallsbehandlingen.

Författarna menar att avfallspolitiken måste hantera både eventuella miljöeffekter och andra problem. Utöver miljöproblemen kan höga transaktionskostnader, informationsproblem, problem med prisbildningen försvåra utvecklingen av effektiva avfallsmarknader. Ett viktigt steg för att förbättra avfallsmarknadernas funktionalitet och effektivitet är därmed att inte enbart fokusera på miljörelaterade frågor.