Tusen gevärskulor, tusen fjärilar ger inte bara en introduktion till den indonesiska novellen idag utan presenterar även de författare som var med och lade grunden till det moderna indonesiska litteraturprojektet i början av nittonhundratalet. Boken tar oss med in i det myllrande öriket Indonesien: vi får bland annat möta en bussresenär som störs av ett visslande, och statyer i ett frihetsmonument som vaknar till liv på natten och mobiliserar sig för att undgå rivning. Här finns också den gamle krokodiljägaren som möter den stora krokodilen i en sista uppgörelse, och många fler fängslande ögonblick och öden.

Novellkonsten har en stark ställning i Indonesien och efterträder en muntlig berättartradition. Dagspressen är novellens huvudsakliga arena och de flesta av antologins noveller har först publicerats i tidningarnas söndagsupplagor. De samtida novellerna gestaltar en nutid som går mot öppenhet, på en våg färgad av politisk turbulens, naturkatastrofer och motsättningar mellan den stora önationens många olika folk och traditioner, men också stark och innerlig kärlek. Stilmässigt rör de sig mellan strikt realism och pamflettskrivande, surrealism och en magisk realism som växer ur den egna jorden.