Den svenska modellen bygger på att välfärdsystem, utbildning och akademisk forskning finansieras via skatter. Globalisering medför dock att inkomster och förmögenheter i allt högre utsträckning kan undandras beskattning. På sikt riskerar detta att underminera legitimiteten för marknaden och det kapitalistiska systemet. Dessutom utsätts den svenska, skattebaserade modellen för betydande påfrestningar. Går det att långsiktigt bibehålla omfattning och kvalitet på de offentligt organiserade verksamheterna när skattebaserna blir allt rörligare?



Den anglosaxiska världen har löst detta genom att förmögenheter förväntas återföras till samhället genom donationer. I USA uppgår den årliga donationsvolymen till nivåer som motsvarar Sveriges totala inkomster. Innan det är dags för den sista fracken kistan är det i USA snarare regel än undantag att donera delar av förmögenheten.



Frågan är om Sverige också går mot ett system där privata donationer i stigande utsträckning måste komplettera offentlig finansiering? I boken fokuserar forskare från olika discipliner på donationer till den högre utbildningen och forskningens situation. Vad innebär det för forskningens oväld och kvalitet om inslaget av privat forskningsfinansiering ökar? Kan det rent av finnas positiva effekter där länkar till näringsliv fördjupas och bättre möjligheter till en kommersiell exploatering av forskningsresultat och att tillväxten ökar? Är det dags att ändra attityderna i det svenska samhället så att donationer får det mottagande de förtjänar?



Zoltan J. Acs innehar Doris och Robert McCurdy-professuren i entreprenörskap och innovationer vid Robert G. Merrick School of Business, University of Baltimore. Inom detta område har han publicerat ett hundratal vetenskapliga artiklar i ledande tidskrifter. Zoltan Acs mottog 2001 Small Business and Entrepreneurship Research Award som delas ut av Nutek och Forum för Småföretagsforskning (FSF).

Maria Boyce är universitetsadjunkt och studierektor vid Linköpings universitet. Hon har tidigare varit verksam som processförare vid Skattemyndigheten i Linköping samt varit egenföretagare.

Pontus Braunerhjelm är professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet och forskningsledare vid SNS. Han doktorerade vid The Graduate Institute of International Studies, Genève. Pontus Braunerhjelm har publicerat en rad vetenskapliga artiklar inom områdena internationell ekonomi, ekonomisk geografi och entreprenörskap.

Christian Helgesson har en pol.mag. i statsvetenskap från Stockholms universitet och är projektanställd som forskningsassistent vid SNS.

Jan Kellgren är universitetslektor vid Linköpings universitet. Han doktorerade vid Uppsala universitet på en avhandling om tolkning av skattelag och har sedan publicerat ett flertal rättsvetenskapliga artiklar om framförallt företagsbeskattningsfrågor.

Johanna Romare är doktorand i tillämpad etik vid Centrum för tillämpad etik, Linköpings universitet, samt projektanställt vid CEREC (Centre for Research and Education on Economic Crime), Ekonomiska institutionen, Linköpings universitet.

Hans Sjögren är professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet och under 2004 vik. professor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Stockholm. Han studerar interaktionen mellan finansiell och real sektor i historisk tid och samtid. Hans Sjögren har publicerat skrifter inom områden som finans- och företagshistoria, innovationssystem, institutionell teori, obestånd och ekonomisk brottslighet.

Göran Skogh är professor i nationalekonomi på Ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet. Han forskar i rättsekonomi, särskilt om ekonomiskt ansvar och försäkring vid olyckor. Göran Skogh bildade år 1984 European Association of Law and Economics som numera har cirka 600 medlemmar.







1