Kraven på lagarna skärps alltmer. En snabbare förändringstakt på i stort sett alla regleringsområden är en förklaring. Globaliseringen, samhällets ökande komplexitet och en intensifierad mediebevakning är några andra orsaker. Till detta kommer att alltfler problem som traditionellt har hanterats med hjälp av lagstiftning kan lösas på andra sätt. Många gånger träder tekniska system i förgrunden. Att freda datorer mot virusangrepp, att bevaka upphovsrätt eller att hantera skattelagstiftningen enbart med hjälp av skriven lag är inte möjligt. Lagarna kompletteras respektive ersätts av andra, ofta proaktivt verkande mekanismer.Metoderna för att stifta lag är samtidigt outvecklade. Utbildningen i lagstiftningsteknik är obefintlig. Rekryteringen till lagberedningar sker enligt rutiner etablerade då helt andra förutsättningar gällde. Sätten att organisera utredningarna tar ringa hänsyn till utvecklingen av analytiska metoder. Preciserade anvisningar saknas. Effekterna av ny lagstiftning följs sällan upp. "Lagstiftning" är mot den bakgrunden en bok om lagarnas framtid. Grundtesen är att samhällets omvandling i högre grad måste återspeglas i lagarnas utformning. Risken är annars att lagstiftningen på alltfler områden förlorar sin praktiska verkan. Framställningen utgår från rådande uppfattningar om lagarnas rationalitet. Därtill beskrivs några generella lagstiftningsproblem. I centrala avsnitt inventeras utvecklings­injer, framför allt med hänsyn tagen till tekniska framsteg och möjlig metodutveckling. Studien avslutas med en diskussion om konsekvenserna av olika vägval.