Sammanfogande och särskiljande av sammansatta saker ger upphov till särskilda sakrättsliga problem. Hur löses konflikter mellan kolliderande anspråk på delar av vad som kan betraktas som endast ett föremål? Frågan har betydelse vid både sammanfogande av saker som ägs av olika personer och överlåtelse eller annat rättsligt förfogande över sammansatta saker vars delar i sin tur är föremål för rättsliga anspråk. Parter som ingår avtal kan i sitt inbördes förhållande själva bestämma hur objektet för deras avtal skall se ut. I förhållande till tredje man, som borgenärer eller konkurrerande rättighetsinnehavare, råder däremot inte samma frihet.

I svensk rätt hanteras dessa frågor med skrivna lagregler för fastigheter, fartyg och flygplan men också med allmänna principer om rättighetsförvärv genom sammanfogande (accession). I denna civilrättsliga studie görs gällande att vi härutöver har att räkna med allmänna oskrivna tillbehörsregler för exempelvis lösöre i allmänhet och byggnader på annans mark.

I studien rekonstrueras de rättskällor som rör tillbehör och accession med stöd av moderna rättsekonomiska teorier om ekonomisk effektivitet. Rekonstruktionen tillhandahåller en alternativ läsning av rättskällorna genom vilken rådande regler och läror kan rationaliseras. Resultaten kan uppfattas som rättsdogmatiska, samtidigt som studien kan förstås som en principiellt inriktad undersökning av den samtida sakrättens förutsättningar.