På skatteområdet förekommer många olika avgränsningsproblem såsom avgränsningen av olika inkomstslag eller poster inom ramen för respektive inkomstslag. Vidare talas i Sverige om det rättsliga sambandet mellan bokföring och den skatterättsliga inkomstberäkningen. Det råder både osäkerhet kring och delade meningar om hur långt detta samband sträcker sig. Är det avgörande för beskattningen om tillgångarna i bokföringen klassificeras som inventarier eller lager? Fordringar på kunder kan i bokföringen klassificeras som kundfordran eller övrig fordran, hur påverkar detta beskattningen? Även om bokföringen inte styr kan den vara ett bevismedel eller på annat sätt påverka den skatterättsliga bedömningen när företagens rörelsekapital ska bestämmas. En ytterligare dimension i avgränsnings- och klassificeringsproblematiken är vilken betydelse bokföringen har för den skatterättsliga avgränsningen av den enskilda näringsverksamheten. Dessa företagsbeskattningens kärnfrågor diskuteras i denna avhandling och tillämpas på den enskilde näringsidkaren. Frågorna som behandlas är inte sällan generella och en bestämning av företagens rörelsekapital berör även aktiebolag och andra företag som är skattskyldiga i inkomstslaget näringsverksamhet. Skatterättslig rättspraxis men framför allt normgivningen inom redovisningsområdet utvecklas för närvarande och kommer att väsentligt påverka företagen. Detta behandlas i avhandlingen vilket gör att diskussionerna har stort nyhetsvärde inom såväl skatte- som redovisningsområdet.