Hur får sjukhus och vårdcentraler betalt för den vård de utför? På vilka sätt påverkar den ekonomiska styrningen vården? Finns det risk för manipulation när betalningen till vårdgivare baseras på patienters diagnoser, genomförda behandlingar och utifrån uppnådda mål?

Hälso- och sjukvården styrs alltmer med ekonomiska incitament och den ekonomiska styrningens utveckling har blivit en av de mer debatterade hälso- och sjukvårdsfrågorna. Det har blivit vanligt att koppla betalningen till verksamhetens resursinsatser, prestationer eller grad av måluppfyllelse. Ersättningssystemens utformning skapar olika incitament för vårdens aktörer och påverkar deras beteende. Systemen har stor betydelse för vårdens effektivitet, kvalitet och organisationssätt

Det är landstingen som avgör hur ersättningen utformas och det finns stora variationer mellan olika delar av landet samt även mellan primär- och specialistvård. Här ges en överblick av de modeller som används för ersättning inom sjukvården i Sverige i dag, samt vad forskningen säger om deras effekter. Syftet är att bidra till den pågående diskussionen om olika ersättningsmodellers för- respektive nackdelar och i vilken riktning dagens modeller bör utvecklas.

Författare är Peter Lindgren, med.dr, verksam vid IVBAR samt knuten till Medical Management Centre vid Karolinska Institutet.