En författare sitter i ett flygplan på väg till Island och funderar över de katastrofala följder som utdelningen av Danske Banks Litteraturpris har fått för hans liv.

Du har lämnat mig, tänkte jag, så är det. Du har lämnat mig och kidnappat mina barn, eller i alla fall tagit dem med dig utan att fråga mig först. Konstigt nog funderar jag inte alls över barnen, de bekymrar mig inte överhuvudtaget, men det är ju inte heller de som har vänt mig ryggen och lämnat mig i sticket. Deras känslor för mig är troligtvis fortfarande desamma, medan dina känslor för mig uppenbarligen har bleknat och blivit till ingenting. Du har lämnat mig,t änkte jag.

Danske Peter Højrups virtuosa debutroman är en intensiv och lyrisk berättelse om förlust, skam, ömhet och missunnsamhet, men också en rasande genomlysning av vår tids dyrkan av yta och framgång. En kärleksskildring, sorgesång och sedekritisk litania i ett.

*

Ett hårt, satiriskt och förälskat vidunder ... jag hoppas att ni alla läser den.
- Linea Maja Ernst, Information

Språklig energi, elementär spänning, välavvägd patos och bitsk humor. Peter Højrups enastående Island har allt.
- Jon Helt Haarder, Jyllands-Posten

En fantastisk roman om att balansera på tröskeln mellan lycka och lidande.
- Mikkel Bruun Zangenberg, Politiken

Højrup skriver brallorna av sig själv och alla andra.
- Lars Bukdahl, Weekendavisen

... en vulkanisk explosion av glödande tankeströmmar och en satirisk släng av mänsklig dårskap.
- Mai Misfeldt, Kristelig Dagblad

... kraftfullt fängslande berättarkonst.
- Ulf Eriksson, Vagant