Sommaren 2002 anmälde filmregissörerna Claes Eriksson och Vilgot Sjöman TV4 för att utan tillstånd brutit deras filmer för reklam. Regissörerna hävdade att det inte fanns någon kommersiell naturlag som gav TV-kanaler rätt att bryta i långfilmer.
Processen »Eriksson/Sjöman mot TV4« kom att löpa genom tre rättsinstanser och slutade 2008 i Högsta domstolen. I alla instanser fick filmregissörerna rätt: TV4 hade med sina reklamavbrott ändrat i filmverken och därmed kränkt upphovsmännens ideella rätt enligt upphovsrättslagen.
Denna bok följer processen från själva intrånget avbrotten till den slutliga fastställelsen i Högsta domstolen. Inlagor och förhör från målets båda parter återges här i sin helhet en samlad bild av ett unikt civilrättsligt mål.
Dessutom innehåller boken specialskrivna kapitel från upphovsmännen själva, från deras juridiska ombud och från upphovsrättsorganisationen KLYS som kommenterar processens förlopp och domens betydelse.