Av Nordens spårvägar är den i Viborg med all säkerhet den minst kända. Det gamla Wiborg
var visserligen ingen Hansastad men var inte desto mindre en viktig handelsplats med ett
påtagligt tyskt inflytande. I och med tillkomsten av Saima kanal och de första järnvägarna
blev Wiborg en betydande utskeppningshamn för bland annat trävaror.

Staden växte i storlek och betydelse och i början av 1900-talet blev det uppenbart att den
nästan 50 år gamla gasförsörjningen var mogen att ersättas med elektricitet. Wiborgs stad
var inte intresserat av att själv stå för den här förändringen. Man bjöd in ett antal både
inhemska och utländska företag att lämna anbud på i första hand ett elektricitetsverk. Det
blev till slut det tyska företaget AEG som med svenska ASEA kom att stå för den här
moderniseringen. Året var 1912 när den första spårvägslinjen i den officiellt finsk-svenskryskspråkiga
staden öppnades för allmän trafik. Tre linjer stod färdiga innan året gått till
ända. I den här boken skildras initierat både Viborgs historiska öden liksom även spårvägens
roll i stadens skiftande och dramatiska skeenden. Bokens författare, Per Rickheden,
här ägnat mer än 50 år med att ta fram fakta och bilder från spårvägens hela historia.