"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad."

Så skriver Hjalmar Söderberg i romanen Doktor Glas. Den beskrivningen stämmer även bra på det skinheadgäng fotografen Per-Olof Sännås följde under två års tid.

Per-Olof Sännås första möte med de aggressiva och våldsamma skinheadsen höll på att sluta med att han själv blev misshandlad. "Jag hade sett skinnhuvudena på stan med sina kalrakade huvuden och grova kängor med stålhätta", berättar han. Liksom många andra undrade jag naturligtvis vad de var för några människor.

Per-Olof Sännås åkte ner till deras samlingsplats helikopterplattan i Gamla Stan. Men att intervjua ett berusat skinheadsgäng går inte. Per-Olof Sännås tvingades fly.

Men den envise fotografen återvände och till slut vann han, om än motvilligt, gängets förtroende. Med sin kamera lät de honom på nära håll följa deras liv. Resultatet blev ett unikt samhällsdokument. Det var en både skrämmande och tragisk miljö, säger Per-Olof Sännås.

Det var hatet som förenade dem. Hatet till alla som inte såg ut som dem själva. Varje helg söp de sig fulla och drog ut på stan för att slåss. Ibland vann de ibland åkte de själva på stryk.

De flesta av killarna kom från trasiga hemförhållanden. Många hade blivit mobbade. Nu gav de igen. Att de egentligen kämpade mot sin egen samhällsklass och slog människor som hade samma sociala bakgrund som dem själva reflekterade de aldrig över.