Vi lever i en tid då den politiska samstämmigheten har gjorts till dygd inom politiken. Under 1990- och 2000-talet lämnade många socialdemokratiska partier den polariserande vänsterpositionen till förmån för det harmoniska mittenfältet. Samtidigt är det just frånvaron av politiska konflikter och reella alternativ som har banat väg för ytterhögerns framgångar. Och med den ekonomiska globaliseringen minskar kapitalets behov av att söka samförstånd med såväl stat som fackföreningsrörelse. I Fronesis nr 3–4 uppmärksammas politikens nödvändiga konfliktdimension. Innehåll i Fronesis nr 3-4 (192 sidor): Thomas Tidholm: Den politiska situationen Anders Kalat och Cecilia von Otter: Politik är antagonism Anders Kalat och Camilla Lundberg: Politisk identitet och antagonism: klass, kön och etnicitet Chantal Mouffe: Hegemoni och nya politiska subjekt: med sikte mot ett nytt demokratibegrepp Floya Anthias och Nira Yuval-Davis: Att sätta feminismen i sin kontext – genusmässiga, etniska och klassmässiga skiljelinjer Slavoj Zizek: Mångkulturalismen eller den multinationella kapitalismens kulturella logik Klas Gustavsson: Negri, Sinisi och den politiska ekonomin John Sinisi: Hobbes skugga Antonio Negri: Keynes och den kapitalistiska teorin om staten Yvonne Hirdman: Ett småberusat middagstal Per-Albin Hansson: Kvinnokraften LO:s kongress 1936 (protokoll): Saltsjöbadsförhandlingarna och samförståndet Iris Young: Uppror i det välfärdskapitalistiska samhället Linnea Nilsson: En politik utan antagonismer? Perry Anderson: En kommentar: Makt, politik och upplysningen Helen Wilkinson: Fortfarande det Andra könet Richard Rorty: Tillbaka till klasspolitiken