Västerlandets undergång är kanske det bredast anlagda histo¬riefilosofiska arbetet under 1900-talet. I många länder, inte minst i Tyskland, har det tryckts i stora upplagor och är ännu i dag aktuellt trots att det ursprungligen publicerades 1918-22.
I Sverige tillhör verket kategorin mycket känt men föga läst. Detta beror huvudsakligen på att detta klassiska arbete, med undantag för kapitlet om talets innebörd, aldrig översatts till svenska. Detta har nu Martin Tegen rått bot på genom en översättning som måste betraktas som en översättarbragd och som krävt en total behärskning av det tyska språket och betydande kultur- och filosofihistoriska kunskaper.
De frågor om utvecklingens gång och civilisationernas upp- och nedgång som Spengler behandlar är i hög grad lika aktuella idag som någonsin tidigare. Den spekulativa historiefilosofi han utvecklade om kulturformernas blomstringsperiod och deras förfallsperiod då de inte längre har någon nyskapande förmåga är säkert inte mer främmande för människorna i slutet av vårt sekel än för dem som efter första världskriget först fick ta del av Spenglers tankar.
Den kände finländske tänkaren Georg Henrik von Wright kommer ofta tillbaka till Spengler.

»Det är, som alla stora tragedier, en mycket upplyftande historia.«
Tommy Hammarström i Expressen 14/6 1996