Efter studier och tjänst som språklärare arbetade han några år som volontär i ett slumområde i Madras (nu Chennai) och i byar i södra Indien och i Bangladesh, dit han återkommit ett tjugotal gånger. Hemma har han frilansat som aktivist, skribent och föreläsare om fred, miljö, konflikter och solidaritet, mestadels tillsammans med sin fru Erni. Åter på sin födelseort är han aktiv i Fredsrörelsen på Orust och i solidaritetsarbetet i norra Indien med Jagriti Viharas Vänner. Med Erni drev han i 21 år hemma på bryggan ett solidariskt sommarcafé byggt på rättvis handel och lokala giftfria råvaror under devisen "Tänk globalt - handla lokalt". Han följer också Gandhis tes: "Det finns ingen väg till fred. Fred är vägen."
I sin sjöbod ställer han ut sina oljemålningar sommartid. På prosa har han bl a medverkat i tidskrifter och antologier om fred och utveckling och med Erni skrivit boken "Med ansiktet mot vinden. Om kamp för livet i Indien och Sverige." Ett livslångt lyrikintresse har inspirerat eget diktande i form av samhällskritik ofta framförd på de klassiska versmåtten femfotad blankvers och hexameter. 2012 utkom diktsamlingen "I det som synes ske. Om demokratiernas arv i det tjugoförsta seklet."