"Stick härifrån! sa en röst i mitt bakhuvud. Ring efter hjälp. Ring Levesque.

Det lät förnuftigt. Själv brukar jag stöna när huvudpersonen i en skräckfilm inte inser att han eller hon är i fara. I stället för att springa därifrån rusar huvudpersonen som regel rakt mot faran. Jag tror inte att jag någonsin kommer att stöna över det igen, för numera vet jag att man aldrig gör det som är mest logiskt i en sådan situation. Det ligger liksom i luften. Man har känslan av att något katastrofalt håller på att hända. Ändå tar nyfikenheten över. Man kan inte hejda sig."



Chloe kan inte fatta att hennes lärare just har anklagat henne för att fuska. Och när hon plötsligt misstänks för vandalism också, förstår hon att det är någon som vill henne ont.



När Chloe börjar undersöka varför någon försöker sätta dit henne upptäcker hon inte bara blodiga spår utan en långt mer lömsk sammansvärjning.