Ett tema i De röda minustalen är hunger som livsaptit och skapandeprincip. Ett annat, urskiljbart redan i debutsamlingen Bakom den gröna dörren (1987), är färgerna. Både solens eld och stjärnorna på väg ifrån oss är röda. Det belyser ett tredje tema, kraftspelet mellan den nödvändiga kärleken och den lika nödvändiga integritet som vetter mot ensamhet ¿ att uppslukas eller virvla ut i den tomma rymden är två sätt att dö.
Först som sist vittnar dock Nina Burtons språk, i sin detaljrika genomsökning av sinnevärlden och känslornas dagrar, om en smittsam kärlek till allt levande och en känsla av alltings samhörighet.

Nina Burton är även verksam som essäist, senast i Det splittrade alfabetet (1998). 1996 ¿ 97 var hon gästpoet på KTH i Stockholm.