Det är med en högst provocerande titel som författaren presenterar en högaktuell bok av största vikt för att förstå samhällsutvecklingen i framförallt västvärlden. I Idioter föder idioter redovisar Niklas Hageback eugenikens historia, och hur det ”som aldrig får hända igen” i verkligheten sker i en allt högre takt nu än då, genom en alltmer utvecklad fosterdiagnostik och abort. Tekniken och metoderna uppskattas generellt av föräldrar med argument om att inte få barn med svåra handikapp, och i boken redogör Hageback även för de samhällsekonomiska incitament som finns för utvecklingen i en fortsatt implicit eugenisk utveckling. I boken diskuteras ämnena och utvecklingen objektivt i frågor som annars ofta är mycket emotionellt laddade, och i många fall tystats ner helt, trots att dess inverkan på samhället är betydande, om inte avgörande. Genom boken refereras också fortlöpande den senaste forskningen inom respektive område som diskuteras, och omfattande litteratur- och källhänvisningar redovisas i varje kapitel. Hageback går igenom vad forskningen kommit fram till vad gäller generell intelligens, uppmätt som IQ, och redovisar hur denna vid olika nivåer och vid förändringar av ett lands genomsnittliga IQ-nivå korrelerar med BNP per capita, arbetslöshet, välfärd, hälsovård och kriminalitet. Han redovisar för hur kognitivt mindre krävande arbeten automatiseras i allt högre grad, och diskuterar inverkan av detta såväl när det gäller samhällsekonomiska aspekter, som demografiska följder. Han visar hur det idag sker en allt större uppdelning mellan grupper som i allt högre utsträckning kan särskiljas utifrån IQ-nivå. Så som samhället ser ut idag går det att förvänta sig en fortsatt utveckling där dessa lever, umgås och skaffar barn inom respektive grupp, och också skaffar varierande antal barn beroende på de ekonomiska förutsättningar som påverkas utifrån viken välfärd landet har ekonomi till. Hur påverkar det samhället att ”idioter föder idioter”? Författaren analyserar även hur tidigare samhällen och civilisationer kollapsat och väger in återkommande demografiska faktorer såsom påverkan från en kraftig migration och födelsetal för grupper med olika kognitiva förutsättningar. Slutligen sammanfattas diskussionen och författaren lägger fram en öppen frågeställning om huruvida vi just nu är under en utveckling från Homo sapiens sapiens till Homo economicus. Något framtiden kommer att utvisa…