Moraluppfattningarna hos äldre tiders stockholmare kan ge oss moderna människor en spännande inblick i såväl deras vardagsliv som deras tankar, funderingar och värderingar. Genom att studera deras uppfattningar om rätt och fel och hur de resonerade kring sådana aspekter av den mänskliga kulturen vid Stockholms rådstugurätt - den tidens domstol - är det också möjligt att få en inblick i Stockholms äldsta rättssystem och hur dåtidens människor såg på brott och straff. Man kan även få insyn i de enskilda individernas liv, som låg i händerna på och granskades med rannsakande ögon av borgmästarna och rådmännen.

Niklas Ericssons avhandling gör en ingående analys av hur moraluppfattningarna hos äldre tiders stockholmare kom till uttryck i de lagar som reglerade livet i det medeltida Stockholm och i de gamla rättegångsprotokollen, som är de kvarvarande bevisen på vad som diskuterades på rådstugan. Hur argumenterade man moraliskt och rättsligt? Vilken roll hade den kristna moralen på rådstugurätten? För vilka handlingar kunde en brottsling hållas ansvarig? Varför dömde man inte efter lagen? Varför förändrades argumenten mot slutet av 1500-talet?