I My Lindelöfs diktsamling Land (fragment) omförhandlas människans roll och relation till naturen i vid bemärkelse. Diktjaget rör sig rolöst och uppmärksamt genom ett landskap, tätt intill djur, växter, berg och mineraler, låter sig transformeras medan poetik blir etik.

Vattnet stiger (landet krymper),
vi flyttar oss allt högre upp.
Djuren blir allt tydligare.
Vi tiger om det som upptar oss alltmer, vi gör
våra mätningar, drar våra slutsatser, sluter
oss, ”ett långt hällande regn; vi lyfter
beskrivningen”. Nu väntar vi bara.