Bokpresentation
I familjepolitiken har länge funnits en insikt om att kvinnors identitet och livsvillkor präglas av relationen till familjen, både på individuell och strukturell nivå. Reformer som ger kvinnor en möjlighet att försörja sig själva har varit en prioriterad fråga. Ändå är ojämlikheten i hur makt och resurser fördelas mellan kvinnor och män fortfarande stora. Välfärdsstatens ansvarstagande för denna orättvisa är diffust. Istället föreligger en stark föreställning om att familjen fungerar som en sista utpost för att korrigera ojämlikheten.

Inom ekonomin betecknas de ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män som en olikhet inte en ojämlikhet. Varför kvinnor och män har olika förutsättningar och därför beter sig olika behandlas däremot inte. Jämställdheten har i juridiken kommit att bli en fråga om formell likabehandling. Den på ytan könsneutrala lagstiftningen uppfattas som objektiv. Intressemotsättningar som så uppenbart finns mellan män och kvinnor p.g.a ojämlika livsvillkor behöver därför inte beaktas. Vad som händer är att juridiken istället för att producera jämställdhet bidrar till att diskriminera kvinnor.

Familjetemat som sammanbinder de tio uppsatserna i antologin, utmanar oreflekterade föreställningar om familjen i juridik, ekonomi och forskning. Syftet är att lyfta fram föreställningar om kön och familj i framförallt lagstiftningsprocessen. Varför framstår familjen som farlig i relation till borgenärerna och varför marginaliseras kvinnans delaktighet i familjens skuldsättning? Hur efterlevandepensionen har byggts upp utifrån den traditionella kärnfamiljens behov kontrasteras mot den ensamma mammans kringskurna rätt till välfärd. Antologin ställer frågan om familjen fortfarande utgör en ekonomiskt otrygg förbindelse för kvinnor.