”Om vandrande pinnar kan följande sägas: man vet inte hur länge dom har funnits på vår jord. Men det är länge. Man tror att dom är kvistar men plötslig går dom sin väg eller fäller ut sina vingar och flyger upp. Då vet man att dom lever.”

På lekis är Annok Sarri och Karin Bergström lejon i bur. De andra vill att de ska komma fram. Då kastar Annok en docka i spegeln och allting går i tusen bitar. Karin vill trösta men Annok måste ut och lugna sig. Med en vuxen.

För Karin finns det inte mycket att göra utan Annok. Och hon kommer inte tillbaka, utan flyttar långt bort: till Karigasniemi, Utsjoki, Lappland.

Den här boken handlar om en liten blyg iakttagare som blir varm av att bli sedd. Om dagispersonal som inte förstår och föräldrar som inte passar in. Om barns maktlöshet inför stora förändringar. Och om att ingenting nånsin kan försvinna helt och hållet. I synnerhet inte vänskap.

Minna Lindebergs och Jenny Lucanders första gemensamma bilderbok är innerlig, klok och vild i hjärtat.

Smilodon försvann
egentligen inte alls.
Den bara förändrades.
Till lo, lejon och norsk skogskatt.

Minna Lindeberg har nominerats till Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur år 2013 för boken Allan och Udo som hon gjorde tillsammans med Linda Bondestam. Vildare, värre, Smilodon är Jenny Lucanders tredje barnbok. Det här är deras första samarbete.