Allt börjar med att berättarjaget, tillsammans med sin förmögna far, tar ett bostadslån för att köpa en lägenhet på 84 kvadratmeter nära Helsingfors centrum. Efter det tickar den månatliga låneraten i hennes huvud. Kvinnan är teaterregissör, mamma och hustru men snart äter sig räknandet in på alla områden av hennes liv. Det blir ett sätt att behålla kontrollen och att hålla distans till livet. Men småningom tränger sig tankar och känslor hon verkligen inte vill redogöra för fram.

Vad händer när man börjar betrakta sin bostad, sin man, sitt barn och sin konst i termer av att maximera nyttan? Var hamnar företeelser som vänskap, kärlek, begär och konst? Är det lögn eller tvärtom sanning att se ekonomi i allt?

Milja Sarkolas debutroman tar lysande avskalat och utan att moralisera upp rikedom – mätt i pengar och övrigt kapital – och dess inverkan på människor och deras inbördes relationer. Sarkolas stil är i sin lakoniskhet extremt exakt, berättarens behov av att räkna är lätt att känna igen och det bräckliga samspelet mellan hennes kontrollerade yttre och de svallande känslor och tankar som dyker upp i hennes inre är hjärtskärande. Med svart humor ställer boken uppfordrande frågor om hur vi lever just nu.