I denna avhandling undersöks hur generella och specifika förändringar har påverkat organiserandet av makt och relationer i gymnasieskolan, men också hur lärare och rektorer reagerar på och resonerar kring konsekvenserna av dessa förändringar. Avhandlingen tar avstamp i den neoliberala transformation som skett i och av den svenska skolan de senaste tre decennierna för att sedan landa i förändringsprocesser i den lokala kontexten. Den huvudsakliga platsen som undersökts är en gymnasieskola i södra Sverige där Mikael R Karlsson har genomfört etnografiska undersökningar under flera års tid. Under dessa år hamnade tre genomgripande förändringar i lärarnas och rektorernas knän. Dels ett stort utvecklingsprojekt i formativ bedömning, dels karriärstegsreformen – eller Förstelärarreformen som den vanligen benämns i vardagligt tal – och slutligen Lärarlönelyftet. Förändringarna påverkade lärarna relation till varandra, förändrade inflytande och maktrelationer, men också synen på den professionella identiteten.