Till skillnad från vad många kanske tror har Sverige aldrig varit ett enspråkigt land. Det finns faktiskt inte ett enda land på jorden som är det. I Sverige liksom i andra länder har det alltid funnits språkliga minoriteter, både invandrade och inhemska. Samiska är till exempel ett inhemskt språk medan turkiska är ett invandrat. Men i dag håller det språkliga landskapet på att ritas om. Länge var finska det i särklass vanligaste invandrade språket. I dag är det arabiska. Samtidigt är allt fler svenskar i arbete och utbildning verksamma på engelska. Vad är det som håller på att hända? Hur fördelar språken sig, hur behandlas minoritetsspråken? Och vilka språk kommer vi att använda i framtiden? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Språken: Den nya mångfalden av språkvetaren Mikael Parkvall.  

Författaren är lingvist vid Stockholms universitet. Han har forskat i synnerhet om pidgin- och kreolspråk, men har även publicerat inom flera andra språkvetenskapliga områden, både populärvetenskapligt och i facktidskrifter. Några aktuella böcker är Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk (3:e upplagan 2016), Laddade ord: En bok om tankens makt över språket (tillsammans med Lars Melin, 2016) och Sveriges språk i siffror: Vilka språk talas och av hur många? (2015).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.