Före 1992 fanns friskolor i Sverige endast med särskilt tillstånd från regeringen. Av alla landets elever gick mindre än 1 procent i icke-offentliga skolor. Efter friskolereformen 1 juli 1992 ändrades förutsättningarna radikalt. Vi har gått från ett praktiskt taget centralstyrt system till en öppenhet som är näst intill unik i världen. Valmöjligheterna för landets elever har mångfaldigats och andelen elever som går i friskola har också ökat kraftigt.

Den snabba utvecklingen har satt igång en intensiv debatt mellan kritiker och förespråkare av friskolan. Friskolekritikerna menar att skolans kris är en följd av att kommunerna tvingas betalas ut pengar till nya grundskolor och gymnasier som drivs i privat regi. Friskoleförespråkarna menar att den offentliga skolan gynnas av konkurrensen. Skriften är ett svar på den debatten och tar upp de argument för och emot friskolor som då framfördes.

Rätt att välja tar upp viktiga frågor som om konkurrens mellan skolor gör att elevresultaten blir bättre, om skolans problem beror på "nedskärningarna på 90-talet" och om svaret på alla frågor verkligen är "mer resurser".

- Även liberaler är ofta dåliga på att fokusera på den viktiga ideologiska grunden bakom friskolereformen. Det viktigaste skälet till att vi måste ha rätt att välja skola är, trots allt, att det är vår rätt att få välja skola, avslutar Sandström.

F Mikael Sandström är ekonomie doktor, verksam vid Industriens Utredningsinstitut, IUI.