Liberalismen förändras. Traditionellt värnade liberalismen den enskildes rätt mot staten eller majoriteten. Friheten att uttrycka sina åsikter sågs som demokratins kärna. Folkpartiet liberalernas nya linje innebär snarare att staten ska övervaka sina medborgare, utdela moraliska pekpinnar och definiera kollektivet »svenskarna«. På global nivå urholkar allt fler liberaldemokratiska stater såväl medborgarnas politiska rättigheter som deras integritetsskydd. I Fronesis nr 22-23 tar vi liberalismens radikala arv i försvar mot samtidens liberaler. Vi söker rötterna till och klarlägger konsekvenserna av liberalernas ideologiska förändring. Folkpartiets förändring sedan 70-talet granskas. Fram träder en bild av hur internationell solidaritet har ersatts av nationellt egenintresse och hur den personliga integriteten får allt mindre betydelse genom förslag på övervakning och ökad disciplin. I en text av Michel Foucault ses liberalismen som en »styrningskonst« som syftar till att skapa subjekt för ett liberalt samhälle. Utifrån Foucault jämför idéhistorikern Shamal Kaveh dagens folkpartistiska krav på »språktest« med de diskussioner om medborgarskapets gränser som frisinnade liberaler förde runt det förra sekelskiftet. Sociologen Saskia Sassen diskuterar den »reellt existerande liberalismens« omvandling under senare år i USA och övriga världen. I ett utdrag från hennes nya bok samt i en specialgjord intervju pekar hon på hur makten i de liberaldemokratiska staterna förflyttas från öppna parlamentsdiskussioner till verkställande instanser utan insyn. I kombination med ökad övervakning av medborgarna hotar detta den för liberalismen grundläggande åtskillnaden privatoffentligt. Samhällsteoretikern Wendy Brown talar om nyliberalism och nykonservatism i USA. Numret handlar även om möjligheterna till en annan liberalism än den som dominerar politiken idag. Utgångspunkten är den liberalism som den amerikanske filosofen John Dewey formulerade under 1900-talets första hälft. I texter av Dewey och den samtida liberala filosofen Richard Rorty introduceras en liberalism som ställer frågor och utvecklar demokratin istället för att bara konservativt bevara den politiska ordningen. Innehåll i Fronesis nr 22-23 (296 sidor): Magnus Wennerhag och Olav Unsgaard: Liberalism i kris Lena Halldenius: Frihet, värdegrund och ideologisk positionering Martin Karlsson: Folkparti i förändring Åsa Persson: Folkpartiet rättspolitiskt liberalt Jakob Kihlberg: Liberalismen är en naturalism Michel Foucault: Biopolitikens födelse Shamal Kaveh: Medborgarskapets janusansikte Leila Brännström och Hanna Pettersson: »De reellt existerande liberaldemokratierna« Wendy Brown: Nyliberalismen och den liberala demokratins fall Saskia Sassen: Hur makten omfördelades inom den amerikanska staten Intervju med Saskia Sassen: Avnationaliserade stater och globala konstellationer Ladda ner texten som pdf-fil här Pamela Fisher: Abortfrågan i det postkommuniska Tyskland Sofie Tornhill: Universalismens brytpunkter mellan det lika och det olika Gayatri Chakravorty Spivak: Kom ihåg gränserna: Skillnad, identitet och praktik Judith Squires: Mångfald jämlikhets- eller företagsstrategi? William Connolly: Liberalism och skillnad Johan Lindgren och Karl Palmås: En pragmatistisk liberalism John Dewey: Liberalismens framtid Noortje Marres: Offentligheten uppstår genom sakfrågor: En ofta glömd nyckelpoäng i Lippmann-Deweydebatten Richard Rorty: Moralisk identitet och privat autonomi: Fallet Foucault Richard Rorty: Habermas, Derrida och filosofins funktioner
