I sin sjunde diktsamling undersöker Metha Skog rötter och samband, hur dessa närs och bärs genom historien. Platser på båda sidor om Atlanten förskjuts in i varandra i vindlande lyriska sviter som behandlar emigrantöden och strandvandringar, det avlägsna och det nära, det flätverk av väsentliga röster som ljuder inom varje individ.

Går att gå baklänges längs åstränder utan att komma till upprinnelsen
för att hämta jungfruligare vatten just på andra sidan ån
Så tar jag två handfulla där jag lutar mig över bruten spegling
och jämför händernas pölar