Henry och hans två småsyskon har inte haft det lätt sedan mamman dog. Pappan sörjer mycket och tar inte ansvar för sina barn utan sticker bara en dag när han inte orkar mer. Henry och syskonen klarar att hålla skenet uppe i tio dagar, sedan kopplas de sociala myndigheterna in och syskonen får bo hos sin faster och farbror. De måste förstås flytta och byta skola och de hamnar i en mycket invandrartät skola i ett ytterområde till Malmö. Där gäller helt andra spelregler än vad Henry är van vid. Han försöker behålla sitt lugn och inte utmärka sig, men så enkelt är det förstås inte. Han blir testad av klasskompisarna på olika sätt och även av läraren. Henry kommer på kant med Samir, klassens okrönte ledare och det blir till slut ohållbart. Max Lundgren målar upp ett starkt persongalleri. Henry, som har fått rätt många törnar i sin familj, men som är stark inuti. Arkan som har upplevt så hemska saker i sitt hemland att han är känslomässigt störd. Mohme, som både försöker leva som de svenska frigjorda tjejerna men också efter sin egen kulturella syn på kvinnor en omöjlig kombination. Anders, deras lärare, som verkligen ger allt för att få dessa killar och tjejer på fötter och ge dem en chans till en framtid, han har ett oerhört tufft jobb, som är snudd på omöjligt.