– Jag heter Adam Johnsson. Han ler, tänderna är vita och jämna. Hans blick glider upp och ned längs min kropp. Det känns obehagligt och fräckt, som om han är där med sina händer och tafsar. För Tomas skull trycker jag tillbaka ilskan och spelar artig. – Jag heter Emma. Jag är Tomas kompis. – Du är välkommen. Jag ser att du också är arier. Nazisterna värvar nya unga medlemmar. De tar sig an Tomas och bjuder honom på fester och en gemenskap fylld av rasistisk musik, våld och främlingshat. Men de begår ett allvarligt misstag: De räknar inte med Emma. Och de har verkligen inte räknat med Nattens jägare. “Det finns drömmar som är verkligare än verkligheten. Lev, älska och stå emot förtrycket.” Mattias Lönnebo Magisk realism för tonår och vuxna