Varför har geopolitiken på nytt blivit aktuell efter att under det tidiga 1990-talet ha dödförklarats av flera namnkunniga forskare? Vilken betydelse har geografin haft för maktrelationerna både inom och mellan nationer? Hur har nationella naturresurser och materiella förhållanden påverkat den internationella politiken? I vilka avseenden är det tidiga 1900-talets tänkande om internationella relationer tidsbundet och vad kan appliceras på vår egen tid? Ser vi idag en återkomst av kalla krigets maktlogik? Kan ett klassiskt geopolitiskt perspektiv ge ökad förståelse för samtidens brännande frågor?

Ett dussintal i huvudsak doktorander i ämnena historia, ide- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap och statsvetenskap närmar sig frågekomplexet i föreliggande essäer.