Matthew Lieberman visar med banbrytande forskning inom social neurovetenskap, i många fall hans egen, att vårt behov att knyta an till andra människor är ännu mer grundläggande, mer fundamentalt, än vårt behov av mat eller husrum. I boken Det sociala djuret visar han att vårt behov av att ta kontakt med och knyta an till andra är den primära drivkraften bakom vårt beteende. Ny hjärnforskning visar att våra hjärnor reagerar på social smärta och njutning på i stort sett samma sätt som de gör på fysisk smärta och njutning. För att skydda oss själva har våra hjärnor utvecklat en unik förmåga att läsa andra människors tankar, förstå deras drömmar, rädslor och vad som driver dem. Det gör att vi på ett effektivt sätt kan samordna våra liv med andras. Dessa mekanismer får oss ofta att hålla tillbaka våra själviska impulser till förmån för det allmänna bästa. Resultatet blir beteenden som kan framstå som irrationella, men som i verkligheten är följden av djupa sociala funktioner och nödvändiga för vår framgång som art. Slutsatserna i Det sociala djuret, som bygger på forskningsfrontens allra senaste resultat, får effekter på verkliga livet. Våra skolor och företag försöker minimera sociala distraktioner, men det är fullständigt fel om man vill uppmuntra engagemang och lärande, och slår bokstavligt talat av den sociala hjärnan vilket gör att kraftfulla kognitiva resurser inte används. Bokens insikter pekar ut sätt att förbättra skolan, göra arbetsplatsen mer produktiv och stärka vårt allmänna välmående. Liebermans bok förändrar vår syn på vårt sociala tänkande i samma anda som Daniel Kahnemans Tänka, snabbt och långsamt.