Andra världskriget utgör den mest genomforskade perioden i svensk historia. Med några få undantag har emellertid hittillsvarande undersökningar undvikit en av de viktigaste ingångarna till en djupare förståelse för dessa unika år bilderna. Med Sveriges statligt sanktionerade bildpropaganda i fokus studerar denna bok hur nationens frihet och oberoende konsoliderades visuellt perioden 19391945. I någon mening genomför de sju fallstudierna kulturhistorisk medieforskning med bilden i centrum, vars resultat även avslöjar konturerna av en krigstida mentalitetshistoria med långtgående konsekvenser för den svenska allmänhetens förhållande till myndighetsmediering. Olika slags dokumentärfilm dominerar källmaterialet men offentliga evenemang och manifestationer studeras också, precis som spelfilm, radio och press. Hypotesen som styrt arbetet är att krigsårens kommunikativa bildpraktiker verkställde en svensk visuell fostran av såväl nation och folk som medier och offentlighet. Genom att studera hur och varför dessa bilder producerades, kontrollerades och distribuerades i Sverige under andra världskriget fastställer boken även vem det var som fostrade respektive fostrades visuellt.