Under Gustav II Adolfs tid skedde en dramatisk omläggning av det svenska skattesystemet. Plötsligt kunde privata entreprenörer bli skatteindrivare och köpa sig rätten att utnyttja kronans inkomster och egendomar för egen vinning. Allmogens skattepålagor blev nu i praktiken de enskilda köpmännens egendom. Men systemskiftet skulle inte vara för evigt. Några år efter kungens död bestämde sig statsledningen för att upphöra att arrendera ut skatteinkomsterna.

I Statsmakt till salu ställer historikern Mats Hallenberg en rad intressanta frågor: varför valde regeringen att privatisera, hur fungerade systemet i praktiken, och varför ångrade man sig igen efter bara några år? Det svenska systemet med skattearrenden har hittills inte fått mycket uppmärksamhet i historieforskningen trots att tidsepoken genomforskats grundligt. Med Hallenbergs inblickar kan vi bättre förstå förhållandet mellan offentlig makt och privat kapital i början av stormaktstiden.