Karl Berg (1861-1948) var en av Sala silvergruvas sista gruvarbetare. Han var spelstyrare till professionen och hissade upp den sista malmtunnan ur gruvan innan den stängde 1908. Förutom ett lång tid vid silvergruvan sökte Berg sin utkomst vid andra gruvor, det under en tid då världsmarknadspriserna på silver var fallande och ideliga ägarbyten vid gruvan var på agendan. Under 1890-talet och fram till förra sekelskiftet företog han flera arbetsresor norröver, både till Sulitelma i Norge och Malmberget vid ett par tillfällen. Efter salagruvans stängning fick Karl jobb vid Strå kalkbruk i Sala där han stannade sitt arbetsliv ut. På fritiden reparerade han klockor åt folk vilket han blev så skicklig på att han från grunden tillverkade ett eget golvur som han prisades för under Hantverksutställningen i Sala 1924. Ett annat stort intresse var musik, han spelade både dragspel och sjöng och hans båda söner vann ryktbarhet på samma instrument både inom landet som utomlands. Syftet med att skriva denna bok är att kunna lyfta fram en god representant ur det grå arbetarkollektivet vid gruvan, en grupp som tidigare blivit styvmoderligt behandlad i litteraturen. Chefer vid silvergruvan har fått sin uppmärksamhet men inte den enkla gruvarbetaren. Eftersom Karl Berg levde fram till modern tid finns det fortfarande folk som minns honom och kan ge en djupare bild av hur han var som person. Förutom att väcka intresse för en intressant personlighet vid Sala silvergruva så beskrivs den miljö han rör sig i. En grundlig genomgång görs av den gruvarbetarby, Aspenstorp, där han föddes och levde i trettio år. Han flyttade därefter till en annan av dessa bosättningar med gruvarbetare, Sandviken, några km. från Aspenstorp. Vid Sandviken stannar han till sin död. Grannar, vänner och händelser i hans samtid beskrivs men berättelsen tar oss även med flera hundra år tillbaka i tiden så långt kyrkböckerna kunnat ge information. En sådan presentation av dessa gruvarbetarebyar har inte beskrivits tidigare. Hans egen gruvarbetarsläkt presenteras så långt tillbaka som varit möjligt - till början av 1700-talet. Berättelsen är lättsamt skriven och inte utan humor. Även forskningens svårigheter när den stöter på patrull och motsägelser redogörs utan att skämmas för sig. De mer djupgående studierna av Aspenstorp och Sandviken har lyfts ur huvudtexten och placerats i en bilaga, allt för att boken inte ska bli tung att läsa. Är man specialintresserad går man till bilagan där även inskannade brev, dokument och handlingar finns. Gamla fotografier från privata fotoalbum likväl som nytagna rekonstruktionsbilder skapar en vacker och intresseväckande inramning till hans liv. Många bilder är i färg och spridda i boken, visserligen fördyrande men med bättre slutresultat. Bakom detta bokprojekt står Christer Ekman och Mats G Beckman. Christer har sedan länge, och som närmaste granne till Karl Bergs gamla hus närt ett stort intresse för den gruvarbetarprofil som hans farmor berättade om för honom när han var grabb. Det är hans idé med en bok om Karl Berg. Mats, med tidigare böcker om Salas lokalhistoria i bagaget (Måns Ols - från dammvaktarbostad till utvärdshus 1997 samt Anna Schött - skulptris och levnadskonstnär 2009), skriver boken som ska heta " Karl Berg Gruvarbetaren". Tillsammans har vi forskat och skaffat uppgifter i diverse arkiv och från uppgiftslämnare. För att ta ett exempel: en resa till Luleå ökade på kunskapen om Karl Bergs tid i Malmberget. Boken är uppdelad i 38 kapitel och en bilagedel. Det redogörs till att börja med om hans födelse, föräldrar, syskon och släkt som tidigare arbetat vid gruvan. Det handlar om hans fars för tidiga död och han mors utsatta situation. Vidare om hans skoltid vid Johannisbäcks skola, hans första tid vid gruvan som 12-åring och hans beväringstid vid Salbohed. Kärlekshistorien med Alda Wallén som slutar med att de gifter sig 1885, strax innan har han mor avlidit. Kärleksbrevet från Karl till Alda finns fortfarande bevarat och är en riktig rysare. Kapitlen försätter med de två sönerna Gustaf och Erik som föds i början av 1890-talet, flytten till Sandviken 1892 och presentationen av hans närmaste grannar. Vidare om de nordliga arbetsresorna, första gången till Sulitelma 1894 och till Malmberget 1895-96 och 1901-02. Hans sista tid vid gruvan och det nya jobbet på Strå kalkbruk som passande nog är på uppgång under den här tiden. Karl Bergs familjeförhållande och Aldas död i Spanska sjukan 1918. Om Karl som klockbyggare och urmakare. Hans ålderdom och barnbarn som har upplyst om den här tiden och hans andra gifte som bara varade några månader innan även hon avled. Om hans 80-års dag där ortstidningarna skrev fylliga artiklar om honom och där han förärades ett lerhuvud av honom själv av skulptrisen Anna Schött. Vad det gäller detta porträtthuvud har Christer betytt mycket. Han spårade det till släktingar i Skåne och fick låna det till Sala där konstnären Bo Åke Adamsson göt den i brons. Därefter hamnade bronshuvudet på en stensockel vid silvergruvan som ett offentligt konstverk - gruvarbetarna hade äntligen fått ett ansikte. Detta hände 2001. Huvudtexten i boken slutar som sig bör med Karl Bergs död 1948 och därefter vidtar den fylliga bilagan. Ett notsystem i boken gör det lätt att spåra ursprungskällorna. Boken ges ut av Christer och Mats på eget förlag. De är sin egen redaktionsgrupp men för bokens utformning bedrivs nära samarbete med Creative Mill Kommunikationsbyrå AB i Sala. Där har Maria Andersson och Caroline Östman gedigen yrkesutbildning att sätta boken för att få så vackert och intresseväckande resultat som möjligt. Vacker inbindning och generöst med bilder, många i färg. Det har arbetats med detta projekt under närmare tjugu år, mer eller mindre effektivt och med annat skrivande som kommit emellan. Nu är foten satt i backen och boken lanseras vid Sala Silvergruva den 18 – 19 november 2017. Christer och Mats får låna Direktörsbostaden vid silvergruvan där boksläppet sker och i samband med att man kan ta del av en utställning om Karl Berg liv med personliga föremål, brev foton osv. Christer Ekman / 070 540 50 30