Den första skulle kunna vara Bonnie Parker, rånarkompanjonen.
Den andra kunde vara Log Lady, döddansaren.
Den tredje: kroppsbyggaren, monstret.

En tredelad lek med den linjära berättelsen. Genom den undersöker Matilda Södergran våldets strukturer, synen på den kvinnliga intellektuella som förtorkad varelse, den kollektiva bestraffningen av en aktiv kvinnokropp, sorgen i den heterosexuella akten.

Sagt om Södergrans föregående diktsamling Maror (ett sätt åt dig):

»Fullständigt tonsäker, allvarsamt angelägen» HUFVUDSTADSBLADET
»Hon skriver med en tuffhet som jag upplever som kompromisslös.» BJÖRN KOHLSTRÖM, LITTERATURBLOGGEN BERNUR