Det svenska Finlands historia har ofta presenterats och uppfattats som endimensionellt borgerlig. Men samtidigt som den finlandssvenska identiteten utmejslades under 1900-talet, verkade en livskraftig finlandssvensk arbetarrörelse, som tidvis mobiliserade tusentals svenskspråkiga kring rörelsens mål att skapa ett socialistiskt Finland. Vilka var de finlandssvenskar som verkade i arbetarrörelsen? Kring vilka frågor bedrev finlandssvenska socialister det som kan kallas för klasskamp på svenska? Hur har klasskampen bedrivits och skildrats på svenska i Finland?

I Klasskamp på svenska: aktörer, idéer och erfarenheter i 1900-talets finlandssvenska arbetarrörelse analyserar forskare i historia, filosofi och litteraturvetenskap sex olika finlandssvenska socialistiska livsöden. Fokus ligger på individuella erfarenheter, drivkrafter och synpunkter i anslutning till arbetarrörelsens idéer och verksamhetsfält.

Artiklar: Aleksi H.I. Huhta, Bondesocialisten Karl J. Wenmans politiska liv under Österbottens emigrationstid; Mats Wickström, Allan Asplunds kommunistiska liv; Anna Sundelin, Ragni Karlsson och den finlandssvenska arbetarrörelsen; Matias Kaihovirta, Det stora ofosterländska kriget. K. H. Wiik och krigsmotståndets vänsternationalistiska och antifascistiska dimensioner under andra världskriget; Jonas Ahlskog, "Världen har nått det skede, då alla vägar leder till socialismen”. Atos Wirtanens socialdemokratiska visioner för arbetarrörelsens enighet; Yasmin Nyqvist, "Brödets och mänsklighetens religion”. Socialism, tro och tvivel i Leo Ågrens Kungsådertrilogi, särskilt Fädrens blod.